2024-01-20–2024-01-30
Kvar i Santa Cruz/Teneriffa
0 Distans

Ligger fortfarande kvar i Santa Cruz! Trivs bra här och vi kommer säkert åka tillbaka hit fler gånger. Känns nästan som vi ”bor” här nu och skulle kunna vara kvar en längre tid.

Hyrde bil ytterligare en gång via GoMore-appen 🚗. Denna gång fick vi ”rätt” bil och repor/bucklor var väl dokumenterade .

Med bilen tog vi oss till ytterligare en vandring i bergen, denna gång på den sida av Teneriffa som vi ännu inte sett. Nu ville vi till sidan med grönare områden. Blev en härlig och vacker vandring. En av de bästa!

Men de exotiska fruktodlingar vi hoppats springa på, såg vi inte röken av. Men vi passerade åtminstone några apelsin- och avocadoträd under vår tur. Så – mission completed… typ.

Mycket uppför- och nerför, men det var inte riktigt lika jobbig tur som den förra.

Kanske kan tro att vi överdriver höjder och branta stigningar på vandringarna här, men notera att vulkanberget Teide är 3715m över havet! Jämför det med exv Bad Gastein på 1002m eller Val Thorens på 2300m. Så det finns en del höjder att beta av här på ön!

Lustig bilhyra blev det även denna gång 🤣. När Johan enligt ö k hämtade bilen ”Vid postkontoret på Plazan”, var det en trevlig men intensiv och tok-tjattrande kvinna (med halvdålig engelska) som mötte upp. Hon (Carmen) hoppade direkt in i bilen för att visa hur Johan skulle ta sig ner till hamnen. Men Johan trodde hon ville att han skulle skjutsa hem henne. När de till slut förstod varandra, hoppade hon av (för till hamnen hittade han ju).

När bilen sedan skulle lämnas tillbaka, skulle de ses på ”samma ställe”. Vilket Johan så klart förstod som ”vid postkontoret på Plazan”. Han åkte dit och väntade, samtidigt skrev hon att hon var där och väntade. Men de såg inte varandra… Så skrev de fram- och tillbaka i chatten ett antal ggr. Hon skickade ett gäng bilder med texten: ”Här står jag”, ”här är jag” etc.. PÅ RIKTIGT skickades drygt 50 meddelanden (!!!). Konstigt nog hade Johan svårt att förstå var hon var med hjälp av de informativa foton hon skickade… Några exempel nedan

Men till slut dök hon upp vid postkontoret. Visade sig att hon först väntat i närheten av där Johan släppt av henne och inte där de möttes på morgonen. Men hon var lika trevlig, intensiv och glad. Johan var lika glad, så det slutade med att de gav varandra högsta betyg 🤣 .

Sedan var det dags att göra lite rockader på LeLuna: Johan flög hem till Sverige en vecka och Ludde tog en paus från gamlingarna och åkte på surfskola och hostel en vecka. Karin tog samtidigt emot sin syster Malin, för en avkopplande semestervecka.

Malin packade direkt upp väldigt uppskattade presenter från sin packning. Sprit, korsordstidningar, Karins favvo-lotion. Och så det bästa av allt… massor av svenskt godis! Stooor påse plockgodis samt Marabouchoklad! 😋🍬🍭.

Inget ont som inte har något gott med sig. Johan fick under flera dagar träffa barn, barnbarn, bror med familj, sin mamma, grannar och vänner. Han hälsade även på vår trevliga hyresgäst i vårt hus (deras hem 😉).

Han blev riktigt bortskämd av alla därhemma! ❤️

Karin och Malin fick en lugn och skön vecka tillsammans i Santa Cruz. Umgåtts, läst, korsord, spelat spel, kortspel, promenerat, haft picknick, gått hundpromenader, flanerat i stan, käkat i sittbrunnen, restaurangbesök och allmänt bara myst i båten ❤️.

Malin har tydligen läst lite spanska via Duolingo. Eller lite… typ två år (!) Alltså dags att ta spanska-övningarna till nästa nivå. Så, till en bokhandel för att köpa ett par barnböcker.

Men… kanske blev det inte bästa valet av böcker. Om man nu inte vill lära sig spanska meningar som ”Min mamma är hälften älva, hälften häxa”, eller ”Min pappa bor på en rullande toalett”… Men vem vet, kanske kommer hon få användning för just dessa fraser någon gång i framtiden och då skicka en tacksamhetens tanke till veckan med Karin i Santa Cruz?

Här i hamnen är det många båtluffare som cirkulerar runt i hamnområdet och (när de lyckas ta sig in) även ute på bryggorna, för att försöka prata till sig lift. I princip varje dag kommer det fram minst en ”hippie” (eller mer rättvist kanske: reslystna ungdomar) och erbjuder sig att följa med som crew på överfart till Karibien. Visst är det konstigt, men vi säger nej varje gång… 🤔 Någon enstaka båt har med sig sådan besättning, men nästan alla liftare får gå slokörade härifrån. För att sedan komma tillbaka nästa dag och fråga alla nyanlända båtar…

Oklart var alla båtluffare sover på nätterna, men kanske vid tältlägret på andra sidan konserthuset (?) Som av någon konstig anledning verkar få vara kvar där.

En amerikansk ensamseglare vid vår brygga, hade plockat med sig tre glada ungdomar och vi såg hur de ivrigt förberedde allt. De väntade in bättre väder (blåst ordentligt några dagar), fixade massor med båten, hade genomgångar, storhandlade och blev till slut redo för avfärd. Avundsjukt vinkade vi hej då, när de förväntansfullt kastade loss och styrde ut från hamnen.

Men dagen efter var de här i området igen. Motorn hade pajat, bara två timmar ut på havet. Så nu går de runt här på kajen igen och försöker få lift med andra båtar. Pratade med tjejen som skulle följt med och hon var ändå vid gott mod och sa att ”universum nog hade en mening med detta”. Och så kan det ju vara! Amerikanen måste dock vänta till nästa säsong med sin överfart. Hans båt måste nämligen tas upp och motorn plockas ur för renovering. Men förhoppningsvis blir han redo till nästa år…