Fortsätter i Standing Mast Route (Alphen Aan den Riin-Dordrecht-Willemstad-Veere)
2023-07-06
ALPHEN AAN DEN RIIN – DORDRECHT
24distans, 18º, moln/sol/regn, SV6-13 m/s
På morgonen hade den starka vinden från gårdagen lugnat sig ordentligt. Nästa bro vi behövde passera låg bara runt hörnet, men öppnade inte under rusningstrafik. Stod därför redo kl. 9.30 för att kunna fortsätta vår färd genom Nederländerna.
Återigen passerade vi härliga vyer med små städer, snygga hus, charmiga hus, öppna landskap och mängder av broöppningar.
Åkte genom en sluss och närmade oss Rotterdam, Europas största hamnstad. Och det märktes! Blev ”rusningstrafik” med lastbåtar, containerbåtar och arbetsbåtar. Och de vackra vyerna var ett minne blott. De charmiga omgivningarna hade bytts ut till industriområden med fabriker och lastkajer. Distans efter distans efter distans…
Till slut började det bli läge att gå iland med Gustaf. Men det fanns ingenstans att lägga till för fritidsbåtar. Sökte på våra olika appar/sjökort och hittade en liten hamn relativt nära.
Visade sig att de inte hade plats för en 2-m djupgående båt, men vi kunde ligga på utsidan av bryggan om vi ville. Dock var det väldigt gungigt från kanalen och omgivningen var ungefär så omysig det gick att få… så det lockade inte alls. Vi fick OK på att ligga där, bara för att gå iland med Gustaf en sväng.
Kastade sedan loss för att ta oss vidare och leta natthamn. Närmade oss ganska snart en bro (igen!) som vi såg hade sin sista öppning väldigt snart. Kanske kunde vi hinna, men troligtvis inte. Gasade på och såg på håll hur flera båtar låg och väntade. Så stängdes vägbommarna och bron öppnades. Fortsatte gasa på ”max” men typiskt nog var det motströmt och gick väldigt långsamt framåt. Fortfarande liiite för långt kvar och bilkön på vägen ringlade allt längre, så var nog kört… Men… bron stängde inte och vi kom igenom! Tjohoooo!
På andra sidan bron hörde vi hur en segelbåt kämpade med tamp i propellern. De pratade med brovakten via högtalartelefon och en assistansbåt var på väg. Så, tyvärr får man väl säga att det antagligen var deras olycka som blev vår lycka…
Och – lycka för oss också att det inte fanns någon plats i den första hamnen! För nu närmade vi oss nämligen Dordrecht!
Började se över hur vi skulle ta oss in dit. Det fanns flera olika hamnar att välja mellan och var och en av dessa hade en ”egen” bro. Man behövde kontakta brovakten (via tfn eller VHF), för att be om öppning. Rekommenderades dock att först ringa hamnkaptenen i den hamn man ville in i, så man visste att det fanns plats när man väl kom genom bron (var så klart inte samma person).
En båt stod och väntade vid en av broarna och vi ringde därför snabbt till hamnkaptenen för just den hamnen. Det fanns en plats för oss, så vi hängde med den andra båten in…. Till en nästan overkligt mysig hamn mitt i staden. Alltså, är alla städer i Nederländerna så här fina? Det ena stället överträffar det andra hela tiden!
Bra läge för fredagsöl+chips i sittbrunnen (på en torsdag…). Lyxig trapistöl bjöds det på denna kväll!
Båtgrannen hade hund ombord som Gustaf tyckte var superspännande. Kunde tro han käkat blängsylta… Men attans om den kom för nära, inte en chans att den skulle få komma på vår båt.
Tur runt stan och restaurangbesök. Efter vår folktomma bryggplats två nätter i Alphen Aan den Riin, var det härligt med lite liv och rörelse igen.
Kyrkan var stängd (fått rekommendation att kolla in den), men någon typ av ”kyrko-klocks-konsert” började låta när vi passerade där. Den spelade, och spelade, och spelade. Lite kul! men kände oss samtidigt nöjda över att vi inte råkat hamna i den här hamnen precis nedanför kyrkan. Om den nu skulle få för sig att spela under natten eller morgontimmarna…
2023-07-07
DORDRECHT – WILLEMSTAD
14distans, 28º, sol, SV5–8 m/s
Båten bredvid oss skulle gå till Willemstad och vi hade även läst att det var fint där. Så, trots att det var väldigt nära bestämde vi oss för att gå dit. Och visst går det väl inte att motstå en sådan här stjärn-stad 🤩?
Puttrade på igen i vältrafikerade leder genom fortsatt fula industriområden. I slutet kom vi åtminstone in i en bredare kanal och kunde hissa segel för första gången på väldigt länge. Så skönt! Strax innan inloppet till Willemstad, ringde vi hamnkaptenen och fick en plats. Hade lagt till redan innan lunch!
Tog promenadstråket runt stjärnan. Med 28 grader och sol var det skönt (och nödvändigt) med skuggiga träd runt hela slingan. Willemstad är litet (knappt 3000 invånare) så det blev inte direkt någon långpromenad. Gustaf tyckte i alla fall det var härligt att kunna gå lös på lite ”skogsvägar” igen!
På eftermiddagsrundan samma väg, kom plötsligt en massa får springandes. En grabb med vallhund höll imponerande bra koll på dem och de passerade oss snabbt.
Själva byn orkade vi inte gå in i på dagen när solen gassade som värst. Den kollade vi istället in på kvällen, när temperaturen sjunkit något. När vi väl strosade runt, kunde vi klart konstatera att vi återigen hamnat mitt i en idyll.
2023-07-08
WILLEMSTAD – VEERE
32 distans, 30º, Sol, O 2-4 m/s
Precis vid inloppet till hamnen i Willemstad fanns en mack, så fyllde på med diesel innan vi åkte vidare. Senaste dagarna i kanalerna har det ju blivit några motortimmar… De öppnade 8.30 och vi var på plats och hängde på låset. Tänkte vi skulle ta en lite längre dag och ville komma iväg.
Direkt kom vi till dagens första sluss. Vår kanal-app, där vi fyllt i masthöjd och djup, visade att vi skulle gå till de stora slussarna väster om en ö. När vi närmade oss, stod dock en stor skylt ”Sport” med pil till höger. Sport= fritidsbåt, så vi svängde plikttroget höger… Kom fram till slussen och bron, som visade en höjd på 18,5-18,9 m. Vår mast är 18 m + extra för antenner och givare, så det kändes väldigt osäkert. Skulle vi vända och gå via stora slussen istället (med broöppning), eller fortsätta där vi var och hålla tummarna?
Slussen öppnade direkt vi kom fram, så vi körde ändå in, men lade oss precis bakom bron för att känna oss för. Tack och lov endast tre båtar där, så gott om plats. Slussarna stängde och vi turades om att ”kasta lasso” med våra respektive tampar i flera omgångar, för att försiktigt dra oss framåt, samtidigt som andra slussdörren öppnades. Och vi kom under! Precis!!! Båtarna bredvid följde intresserat vår manöver och sa att det bara var ca 30 cm tillgodo och att vi nog borde ha gått på andra sidan istället. Som om vi inte själva kände det… 😁
Men det gick i alla fall bra!! Phu… Ytterligare broar och slussar passerade under dagen. Det var åtminstone inga industrier som utsikt längre, istället åkte vi i breda floder med grönområden runtomkring.
Och så kom nästa sluss och bro med exakt samma val… Denna gång tog vi ett säkert kort och svängde vänster! Tog sin tid att komma igenom den slussen (säkert 1,5h), men kändes ändå värt! Efter denna sluss kom vi ut i saltvatten igen!
Fortsatte och fortsatte. Och fortsatte. Motor, skog, motor, skog. Hade sett ut en hamn som var lagom dagsetapp att stanna vid. Men när vi väl kom dit låg den intill en gigantisk campingplats med världens liv i vattnet. Motorbåtar, jollar, vattenskidor, ringar…. I land var det ingen bebyggelse, bara långa rader av husvagnar och husbilar. Kändes väldigt trist.
Bestämde oss för att åka vidare ytterligare ett par timmar. Ingenstans att stanna till för att rasta Gustaf här heller. Lockade upp honom på mattan flera gånger för rastning utan att lyckas. Men till slut! Kiss på mattan och massor av godis och beröm. Då gick han dit och kissade igen och såg så stolt ut. Duktiga vovve! 💕🐾
Till slut kom vi fram till till Veere, en liten stad som redan på håll såg riktigt fin ut. Efter vi kollat in den lite närmare från vattnet, fick det godkänt för att vilja stanna. Ringde hamnkaptenen (numret på stor skylt vid hamnen) och vi fick en plats.
Lade till och Karin gick iland med Gustaf på promenad direkt (medan Johan fixade med båten). Mötte då en tjusig transvestit-dam, som stannade till och pratade lite (mest om Gustaf). En av de första frågorna hen ställde, var ”is it a he or a she?”. Svarade att det var en ”he”. Men ställde inte samma motfråga tillbaka 🙎♀️😁.
Flera svalkande dopp från båten. I saltvatten igen! 32 grader i luften och 24 grader i vattnet.
Vid kl.20 var det tillräckligt svalt för att gå in och kolla stan. Men alltså… hur kan det vara så mysigt överallt?
Nu är vi i alla fall trötta på broöppningar och slussar, även om Nederländerna är helt fantastiskt! Vi längtar ut på havet och vidare mot Belgien och Frankrike! I morgon blir nog sista hamnen här i Nederländerna.
3 thoughts on “Fortsätter i Standing Mast Route (Alphen Aan den Riin-Dordrecht-Willemstad-Veere)”
Om ni stannar i Belgien i tre veckor så kan ni gå på F1 där 😉
Haha, det kommer vi inte.. 😍
Lika spännande varje gång jag ser en ny blogg. Spännande också att följa er båt. Prickar in i en gammal vägkarta över Europa. Vilken tur ni kom helskinnade under bron.